Hej gruppen!
Efter tisdagens och dagens research och jagande av möten är följande på vår agenda.
Vi börjar med Berlin för att sen dra vidare till Prag.
Adlershof – Lottie vill du ta vid och få in ett möte hos dem, Christian har redan ringt en gång samt mailat tele 00493063922225 www.adlershof.de
Humboldt – Christian jagar vidare vår kontakt här
Barrando – Birthe vill du kontakta denna filmstudio (Europas största), Christian har mailat dem 00420267072026 www.barrandov.cz
Berlinale – Anna
East Capital holding – Anna
Audi – Maire
Det vi fortfarande saknar är ngt Spa eller Wellnesscenter i Berlin -Marie letar vidare och Anna intervjuar Deutsche Wellnessverband 25:e Juni
Marie har kontakt med vår reklambyrå i Berlin och kan med största sannolikhet via dem få ett spännande ftgmöte. Hon skall även kontakta en person i Prag för vidare input.
Anna kollar det akademiska spåret i Prag- här ska finnas en framstående Business school
Förslag på real time event: Berlin Marathon 23-24 Sept, 16 Sept Golden League. Mkt öppet för mer input.
Förslag för at vi ska komma på banan ordentligt nu är att vi alla bokar ett företagsmöte i Berlin eller prag under vecka 38 och så snart vi fått samman ett par möten bokar vi våra flygbiljetter. Försök att boka Berlinmöten i början av vecka 38 mån-ons och pragmöten tors eller fre.
Nu kör vi!
Trevlig helg önskar,
Christian och Anna
fredag 15 juni 2007
Östeuropa och fonder
Hej! Ny tanke: fonder som specialiserar sig på Östeuropa. Vi skulle kunna besöka en fonförvaltare här i Stockholm som specialiserat sig på Östeuropa och intervjua denna angående östeuropa och trender. Det tror jag kan bli en väldigt intressant input!
ex:
www.eastcapital.com
alt. ngn av de vanliga bankernas fondförvaltare som riktat in sig på den regionen.
Hälsn.
Anna
ex:
www.eastcapital.com
alt. ngn av de vanliga bankernas fondförvaltare som riktat in sig på den regionen.
Hälsn.
Anna
onsdag 13 juni 2007
Her et kort sammendrag af alternativer til Berlin og Wellnes i Polen
Slovenien
Speciel trend for Exp. Tour: Very strong private consumption / quality
· Detailhandel i vækst. Nummer 7 på listen
· Forbrugerne er købestærke og køber kvalitet, økologi og ”kvalitets-take away.
KONSULENTVIRKSOMHEDEN A.T. KEARNEY INDEKSERER SLOVENIEN SOM MORGENDAGENS DETAILMARKED.
Det anerkendte A.T. Kearney har i 2006 gennemgået vækstlandenes mest lovende detailmarkeder, hvori Slovenien placeres som nummer 7. Dermed er, ifølge A.T. Kearney, Slovenien det mest attraktive marked blandt de tidligere jugoslaviske republikker.
I de sidste fem år har A.T. Kearney analyseret detailmarkeder over hele Verden gennem det såkaldte ”Global Retail Developement Index” (GRDI). Dette gøres gennem måling af over 25 makroøkonomiske og detail-specifikke parametre. Derefter rangeres de 30 mest lovende markeder under fire undergrupper, hvilket er: Landesikkerhed, markedsmuligheder, markedsmætning og tidspres. Hvad mere interessant er, at A.T. Kearney placerer Slovenien helt i top hvad angår landenes individuelle økonomiske og politiske sikkerhed. Dette er helt i tråd med den nylige anerkendelse fra Den Internationale Monitere Fond (IMF) af Slovenien som værende blandt Verdens mest avancerede økonomier.
For at høre mere om mulighederne på det Slovenske Detailmarked kontakt venligst Ambassaden i Slovenien, eksportstipendiat Hans Peter Kay på hankay@um.dk eller ring 00386.1.438.0814.
Det omtalte indeks kan ses på: http://www.atkearney.com/main.taf?p=5,3,1,141,1
Markedstrends:
Den slovenske forbruger er generelt meget kvalitetsbevidst i relation til indkøb af fødevarer og det har betydet et stigende fokus på indkøb af sunde økologiske produkter – et segment som Mercator forventer kommer til at vokse markant i løbet af de næste par år.
Slovenernes relative store købekraft tillader dem i stigende omfang at købe sig til ”nemme” løsninger i hverdagen. Dette har også en afsmittende effekt indenfor fødevareprodukter, hvor efterspørgslen efter ready-to-eat og ready-to-cook produkter er stigende. Ligeledes tegner der sig et voksende marked for mere eksklusive fødevarer fra udlandet.
Danish companies
Ecco, Velux, Danfoss
Balticum
http://www.ambtallinn.um.dk/da/menu/Eksportraadgivning/Markedsmuligheder/SidsteNyt/BaltikumEuropasFoerendeVaekstregion.htm
Speciel trend for Exp. Tour: E-commerce penetration
· Udenlandske investeringer højest i Europa
· Internetbaserede tjenesteydelser – 3. bedst i Europa
· Størst vækst indenfor IT eksport i verden med 72%
MARKEDSPERSPEKTIVER
Liberal og erhvervsvenlig politik samt lave lønninger tiltrækker investorer.
Destination EstlandUdenlandske virksomheder tiltrækkes til Estland bl.a. på grund af den liberale og erhvervsvenlige politik, der har præget landet siden den genvundne uafhængighed. Politikken har ført til, at Estland, har tiltrukket flere direkte udenlandske investeringer pr. indbygger end noget andet land i Centraleuropa – bortset fra Tjekkiet. De samlede udenlandske investeringer i Estland er på EUR 12,39 mia.Estland har nogle af de mest liberale handels- og investeringslove i hele verden. I Wall Street Journals Index of Economic Freedom 2007 indtager Estland 12. pladsen lige før Danmark mht. lande, som det er nemmest at gøre forretning i. Der er stort set ingen restriktioner på udenlandske investeringer i Estland, og udenlandske firmaer nyder de samme rettigheder som lokale. Virksomhederne betaler ikke skat af geninvesteret overskud. Dertil kommer relativt lave priser på fast ejendom og lave lønninger. IT-implementeringen tilhører den absolutte top i Europa. Korruption findes i et vist omfang, men er aftagende og kan ikke betragtes som et stort problem.Disse forhold har bidraget til, at den økonomiske vækst i Estland er mere end dobbelt så stærk som i EU15-landene, og at økonomien på mellemlang sigt ventes at vokse med 6-7% årligt. Derudover er Estland placeret i Østersøregionen, som er det hurtigst voksende marked i Europa med 90 mio. indbyggere. Estland et af de lande som har haft den største økonomiske vækst i netop denne region. Den økonomiske vækst i 2006 var på 11,5%.Estlands indtræden i EU den 1. maj 2004 har forårsaget et markant opsving i den udenlandske interesse for at investere i Estland bl.a. i form af opkøb af estiske virksomheder med henblik på lokal produktion og eksport, udflytning af løntunge aktiviteter og samarbejde om underleverancer. EU-medlemskabet har samtidigt givet uhindret estisk adgang til et indre marked med omkring 450 mio. forbrugere, som – kombineret med større sammenlægninger i estisk erhvervsliv – har åbnet nye muligheder for rentable investeringer i navnlig eksportorienteret produktion. En række udenlandske investorer har også fået øjnene op for det potentiale, der ligger i det forhold, at Rusland er nabo til Estland. Det estiske hjemmemarked måler måske kun 1,4 mio. indbyggere, men mange estiske virksomheder har både sproglige forudsætninger og personlige kontakter hos den store nabo, som gør Estland til en velegnet indgang til det hurtigtvoksende russiske marked.Estland vil også i de kommende år få tilført betydelige midler fra EUs struktur- og samhørighedsfonde, som vil blive investeret i næsten alle væsentlige sektorer af økonomien. Mange af EU-midlerne vil gå til områder, hvor danske virksomheder har særlige forudsætninger for at gøre sig gældende. Estland forventes at modtage ca. DKK 25 mia. fra EUs samhørigheds- og strukturfonde i perioden 2007-2013. Midlerne vil især gå til projekter vedr. miljø, infrastruktur, uddannelse, hospitals- og sundhedsvæsnet.
Redigeret 15. maj 2007
ESTLAND ER DEN TREDJEBEDSTE UDBYDER AF INTERNETBASEREDE TJENESTEYDELSER I EU
Ifølge en rapport udgivet af EU-kommissionen ligger Estland på en tredjeplads med hensyn til tilgængeligheden af internetbaserede tjenesteydelser blandt EU-medlemslandene samt Island, Norge og Schweiz. Estland har rykket op fra en ottendeplads i 2005 til en tredjeplads i 2006. Estland indtager tredjepladsen efter Østrig og Malta. Undersøgelsen er gennemført af EU-kommissionens konsulenter og er baseret på analyser af 14,000 websider inden for 20 udvalgte serviceområder.
Redigeret 3. august 2006
ESTISK IT-EKSPORT I VERDENSKLASSE
Den estiske eksport af serviceydelser i IT-sektoren udviste den største vækst i hele verden i 2003. Det fremgår af en rapport fra OECD, der udkom i april 2005.
Medens Estland ikke kunne måle sig med de store lande inden for software udvikling, antal call centre og ordrestørrelsen inden for andre tilsvarende ydelser, slog Estland alle lande med en vækst på knap 72% i eksporten af IT-serviceydelser i 2003.
I forhold til fx indiske og kinesiske virksomheder nyder Estland godt af sin geografiske beliggenhed kun ca. 80 km fra Helsinki og 400 km fra Stockholm, og de nordisk lande udgør et lovende marked for estiske IT-virksomheder. En væsentlig konkurrenceparameter er prisen, hvor de estiske virksomheder kan tilbyde deres serviceydelser til en pris, der ligger 2-3 gange under deres nordiske konkurrenter. Estland har også andre fordele sammenlignet med de billigere fjernøstlige lande: Ingen kommunikationsproblemer, ingen kulturforskelle, en arbejdsmoral, der ligner den nordiske, og et højt uddannelsesniveau såvel fagligt som sprogligt.
Speciel trend for Exp. Tour: Very strong private consumption / quality
· Detailhandel i vækst. Nummer 7 på listen
· Forbrugerne er købestærke og køber kvalitet, økologi og ”kvalitets-take away.
KONSULENTVIRKSOMHEDEN A.T. KEARNEY INDEKSERER SLOVENIEN SOM MORGENDAGENS DETAILMARKED.
Det anerkendte A.T. Kearney har i 2006 gennemgået vækstlandenes mest lovende detailmarkeder, hvori Slovenien placeres som nummer 7. Dermed er, ifølge A.T. Kearney, Slovenien det mest attraktive marked blandt de tidligere jugoslaviske republikker.
I de sidste fem år har A.T. Kearney analyseret detailmarkeder over hele Verden gennem det såkaldte ”Global Retail Developement Index” (GRDI). Dette gøres gennem måling af over 25 makroøkonomiske og detail-specifikke parametre. Derefter rangeres de 30 mest lovende markeder under fire undergrupper, hvilket er: Landesikkerhed, markedsmuligheder, markedsmætning og tidspres. Hvad mere interessant er, at A.T. Kearney placerer Slovenien helt i top hvad angår landenes individuelle økonomiske og politiske sikkerhed. Dette er helt i tråd med den nylige anerkendelse fra Den Internationale Monitere Fond (IMF) af Slovenien som værende blandt Verdens mest avancerede økonomier.
For at høre mere om mulighederne på det Slovenske Detailmarked kontakt venligst Ambassaden i Slovenien, eksportstipendiat Hans Peter Kay på hankay@um.dk eller ring 00386.1.438.0814.
Det omtalte indeks kan ses på: http://www.atkearney.com/main.taf?p=5,3,1,141,1
Markedstrends:
Den slovenske forbruger er generelt meget kvalitetsbevidst i relation til indkøb af fødevarer og det har betydet et stigende fokus på indkøb af sunde økologiske produkter – et segment som Mercator forventer kommer til at vokse markant i løbet af de næste par år.
Slovenernes relative store købekraft tillader dem i stigende omfang at købe sig til ”nemme” løsninger i hverdagen. Dette har også en afsmittende effekt indenfor fødevareprodukter, hvor efterspørgslen efter ready-to-eat og ready-to-cook produkter er stigende. Ligeledes tegner der sig et voksende marked for mere eksklusive fødevarer fra udlandet.
Danish companies
Ecco, Velux, Danfoss
Balticum
http://www.ambtallinn.um.dk/da/menu/Eksportraadgivning/Markedsmuligheder/SidsteNyt/BaltikumEuropasFoerendeVaekstregion.htm
Speciel trend for Exp. Tour: E-commerce penetration
· Udenlandske investeringer højest i Europa
· Internetbaserede tjenesteydelser – 3. bedst i Europa
· Størst vækst indenfor IT eksport i verden med 72%
MARKEDSPERSPEKTIVER
Liberal og erhvervsvenlig politik samt lave lønninger tiltrækker investorer.
Destination EstlandUdenlandske virksomheder tiltrækkes til Estland bl.a. på grund af den liberale og erhvervsvenlige politik, der har præget landet siden den genvundne uafhængighed. Politikken har ført til, at Estland, har tiltrukket flere direkte udenlandske investeringer pr. indbygger end noget andet land i Centraleuropa – bortset fra Tjekkiet. De samlede udenlandske investeringer i Estland er på EUR 12,39 mia.Estland har nogle af de mest liberale handels- og investeringslove i hele verden. I Wall Street Journals Index of Economic Freedom 2007 indtager Estland 12. pladsen lige før Danmark mht. lande, som det er nemmest at gøre forretning i. Der er stort set ingen restriktioner på udenlandske investeringer i Estland, og udenlandske firmaer nyder de samme rettigheder som lokale. Virksomhederne betaler ikke skat af geninvesteret overskud. Dertil kommer relativt lave priser på fast ejendom og lave lønninger. IT-implementeringen tilhører den absolutte top i Europa. Korruption findes i et vist omfang, men er aftagende og kan ikke betragtes som et stort problem.Disse forhold har bidraget til, at den økonomiske vækst i Estland er mere end dobbelt så stærk som i EU15-landene, og at økonomien på mellemlang sigt ventes at vokse med 6-7% årligt. Derudover er Estland placeret i Østersøregionen, som er det hurtigst voksende marked i Europa med 90 mio. indbyggere. Estland et af de lande som har haft den største økonomiske vækst i netop denne region. Den økonomiske vækst i 2006 var på 11,5%.Estlands indtræden i EU den 1. maj 2004 har forårsaget et markant opsving i den udenlandske interesse for at investere i Estland bl.a. i form af opkøb af estiske virksomheder med henblik på lokal produktion og eksport, udflytning af løntunge aktiviteter og samarbejde om underleverancer. EU-medlemskabet har samtidigt givet uhindret estisk adgang til et indre marked med omkring 450 mio. forbrugere, som – kombineret med større sammenlægninger i estisk erhvervsliv – har åbnet nye muligheder for rentable investeringer i navnlig eksportorienteret produktion. En række udenlandske investorer har også fået øjnene op for det potentiale, der ligger i det forhold, at Rusland er nabo til Estland. Det estiske hjemmemarked måler måske kun 1,4 mio. indbyggere, men mange estiske virksomheder har både sproglige forudsætninger og personlige kontakter hos den store nabo, som gør Estland til en velegnet indgang til det hurtigtvoksende russiske marked.Estland vil også i de kommende år få tilført betydelige midler fra EUs struktur- og samhørighedsfonde, som vil blive investeret i næsten alle væsentlige sektorer af økonomien. Mange af EU-midlerne vil gå til områder, hvor danske virksomheder har særlige forudsætninger for at gøre sig gældende. Estland forventes at modtage ca. DKK 25 mia. fra EUs samhørigheds- og strukturfonde i perioden 2007-2013. Midlerne vil især gå til projekter vedr. miljø, infrastruktur, uddannelse, hospitals- og sundhedsvæsnet.
Redigeret 15. maj 2007
ESTLAND ER DEN TREDJEBEDSTE UDBYDER AF INTERNETBASEREDE TJENESTEYDELSER I EU
Ifølge en rapport udgivet af EU-kommissionen ligger Estland på en tredjeplads med hensyn til tilgængeligheden af internetbaserede tjenesteydelser blandt EU-medlemslandene samt Island, Norge og Schweiz. Estland har rykket op fra en ottendeplads i 2005 til en tredjeplads i 2006. Estland indtager tredjepladsen efter Østrig og Malta. Undersøgelsen er gennemført af EU-kommissionens konsulenter og er baseret på analyser af 14,000 websider inden for 20 udvalgte serviceområder.
Redigeret 3. august 2006
ESTISK IT-EKSPORT I VERDENSKLASSE
Den estiske eksport af serviceydelser i IT-sektoren udviste den største vækst i hele verden i 2003. Det fremgår af en rapport fra OECD, der udkom i april 2005.
Medens Estland ikke kunne måle sig med de store lande inden for software udvikling, antal call centre og ordrestørrelsen inden for andre tilsvarende ydelser, slog Estland alle lande med en vækst på knap 72% i eksporten af IT-serviceydelser i 2003.
I forhold til fx indiske og kinesiske virksomheder nyder Estland godt af sin geografiske beliggenhed kun ca. 80 km fra Helsinki og 400 km fra Stockholm, og de nordisk lande udgør et lovende marked for estiske IT-virksomheder. En væsentlig konkurrenceparameter er prisen, hvor de estiske virksomheder kan tilbyde deres serviceydelser til en pris, der ligger 2-3 gange under deres nordiske konkurrenter. Estland har også andre fordele sammenlignet med de billigere fjernøstlige lande: Ingen kommunikationsproblemer, ingen kulturforskelle, en arbejdsmoral, der ligner den nordiske, og et højt uddannelsesniveau såvel fagligt som sprogligt.
Modetrend som är miljömedveten
HAVSSKINN Fisken har plötsligt letat sig in i garderoben. Laxar omvandlas till sneakers och stingrockor blir basen i plånböcker. Det handlar om en gammal vikingatradition som fångats upp av miljömedvetna modeskapare som snabbt gjort havsriket till årets trendigaste läderkälla.
SKÖNHET
Fiskentusiaster
Agatha & MeAustraliensiska Vanessa Rowed använder bara råvaror från hemlandet. Feminina väskor, skor och handskar tillverkas bland annat av den silverfärgade Barramundin som kan bli upp till två meter lång och vars skinn anses vara lika starkt som fårskinn. Agatha & Me har nått Nordamerika och är på gång i Europa.SkiniBikinitillverkare som har specialiserat sig på fisk. Designern Claudia Escobar vann för några år sedan Time Magazines pris för coola innovationer. Det handlar om sexiga bikinis i skimrande lax.Funki FishDesignern Marie-Bernadette Young har sin bakgrund på Paul Smith, men driver sedan tio år tillbaka internetsidan Funki Fish som specialiserat sig på accessoarer gjorda av lax. Manchettknappar, örhängen och plånböcker finns samlade i kollektioner med passande namn som Waterfall, Lagoon och Neptune.
NikeLanserade för två år sedan en sneaker med namnet Zoom Blazer Mid Salmon. Skon som kombinerade silkessnören och lax släpptes i en liten upplaga och blev snabbt ett samlarobjekt. Nu är sneakersjätten aktuell med fler experimentella material som ormskinn, hästhår och just lax.Oceans LeatherFiskentusiasterna Jean-Charles och Edith Grenon Andrieu driver två butiker och en internetsida som säljer skor, accessoarer och väskor i material hämtade från havet. Rockor, haj och torsk är bara några av alla arter som finns i modetappning på Oceans Leather.
Rosa laxskor signerade John Galliano och skimrande rockor som förvandlats till handväskor av stora modehus som Bottega Veneta och Givenchy. Exotiska lädermaterial är på framfart och fiskskinnet, som är en restprodukt från matindustrin, plockas idag upp av både små och stora modedesigner runt om i världen.
–Det har tagit lång tid för oss moderna modeskapare att förstå att fisken på middagsbordet även är perfekt för skor och väskor, säger brittiska Gwendolyn Carrié som står bakom skomärket med samma namn.Gwendolyn Carrié experimenterade med torsk, ål och lax, innan hon till slut bestämde sig för en fiskart som bara lever i Nilen. Idag har hennes lyxiga skomärke funnits i knappt två år och säljs redan i Tokyo, Paris och New York.–Fiskskinn är oregelbundna och går inte att kopiera vilket stämmer väl överens med dagens behov av att vara unik, säger Gwendolyn Carrié och förklarar att det går att tillverka trendriktiga skor av de flesta fiskarter.
Fisk har i olika kulturer använts som bas för kläder i århundraden, dessutom användes torsk och lax under första och andra världskriget i brist på vanligt läder i både Europa och USA. Fisk- läder är därmed inget nytt påfund och just nu pågår en historisk utställning på Kanadas textilmuseum om kläder som tillverkas av fisk.–Genom att titta på historien upptäcker man intressanta material och tekniker som vi idag har glömt bort, fortsätter Gwendolyn Carrié, som fick sin grundidé vid en rundresa i Skandinavien där den historiska vikingakulturen inspirerade henne att börja experimentera.
Miljömedvetenhet blir allt vikigare för moderiktiga shoppare. Ekologiska klädmärken är på framfart, återvinning står på agendan och jakten på unika material är just nu det mest innovativa som pågår i modebranschen.–Fiskläder är den perfekta råvaran för dagens samhälle och vi på Elle ser en väldigt tydlig trend när det gäller framförallt accessoarer, säger Jenny Feldman som är moderedaktör på amerikanska Elle.–Fiskskinn är en restprodukt och därmed extremt trendriktigt bland miljömedvetna konsumenter, förklarar Natalia Allen som jobbar för trendmagasinet the JC Report.Fiskskinn är fritt från metaller och har längre hållbarhet än de flesta andra läderprodukter. För att få fram råvaran rensas fjällen bort och skinnen bleks, vilket kan ta upp till flera veckor.
Idag är processen att få fram fiskläder mer tidskrävande än andra typer av läder, men det amerikanska märket Col de Mar menar att det vägs upp av att det blir allt viktigare för konsumenter att veta både vad de äter och vad de tar på sig.–Acceptansen för fiskläder har ökat i samma takt som miljömedvetenheten, säger företagets designer Lisa Strauss.Col de Mar har specialiserat sig på accessoarer tillverkade av fisken tilapia. Plånböcker, visitkortshållare och glasögonfodral finns i regnbågens alla färger och riktar sig till en bred publik. Tilapian är en av de vanligaste fisksorterna som serveras på restauranger i USA och Col de Mar jobbar med att få konsumenten att förstå att fiskfångsten idag både hamnar på middagsbordet och i garderoben.–Många har lättare att ta på sig något från en fisk om de vet hur fisken ser ut och om de sett den i verklig- heten, säger Lisa Strauss.Modevärlden och framförallt lyx-företagen genomsyras just nu av jakten på nya material. Krokodil och ödla är idag lätta att kopiera och därför söker stora modehus efter nya varelser från havsriket. Jessie Randall som nyligen nominerades till amerikanska Moderådets stora designpris menar att det är nödvändigt att experimentera med nya material för att kunna vara innovativ på lyxmarknaden.–Vetskapen om att man har ett par skor gjorda av en rocka skapar en lyxigare känsla än om de är gjorda av kalvskinn, säger Jessie Randall som driver skomärket Loeffler Randall.Dessutom klarar de av hårdare väderförhållanden än de flesta andra läderprodukter.–Fiskskor är vattenavstödande och tål promenarer genom vattenpölar, säger Gwendolyn Carrié och tillägger att de både är ett naturligt och lyxigt alternativet till klumpiga gummistövlar.
Sofia Hedström
mode@svd.se
Detta är en utskrift från Svenska Dagbladets nätupplaga, SvD.se
SKÖNHET
Fiskentusiaster
Agatha & MeAustraliensiska Vanessa Rowed använder bara råvaror från hemlandet. Feminina väskor, skor och handskar tillverkas bland annat av den silverfärgade Barramundin som kan bli upp till två meter lång och vars skinn anses vara lika starkt som fårskinn. Agatha & Me har nått Nordamerika och är på gång i Europa.SkiniBikinitillverkare som har specialiserat sig på fisk. Designern Claudia Escobar vann för några år sedan Time Magazines pris för coola innovationer. Det handlar om sexiga bikinis i skimrande lax.Funki FishDesignern Marie-Bernadette Young har sin bakgrund på Paul Smith, men driver sedan tio år tillbaka internetsidan Funki Fish som specialiserat sig på accessoarer gjorda av lax. Manchettknappar, örhängen och plånböcker finns samlade i kollektioner med passande namn som Waterfall, Lagoon och Neptune.
NikeLanserade för två år sedan en sneaker med namnet Zoom Blazer Mid Salmon. Skon som kombinerade silkessnören och lax släpptes i en liten upplaga och blev snabbt ett samlarobjekt. Nu är sneakersjätten aktuell med fler experimentella material som ormskinn, hästhår och just lax.Oceans LeatherFiskentusiasterna Jean-Charles och Edith Grenon Andrieu driver två butiker och en internetsida som säljer skor, accessoarer och väskor i material hämtade från havet. Rockor, haj och torsk är bara några av alla arter som finns i modetappning på Oceans Leather.
Rosa laxskor signerade John Galliano och skimrande rockor som förvandlats till handväskor av stora modehus som Bottega Veneta och Givenchy. Exotiska lädermaterial är på framfart och fiskskinnet, som är en restprodukt från matindustrin, plockas idag upp av både små och stora modedesigner runt om i världen.
–Det har tagit lång tid för oss moderna modeskapare att förstå att fisken på middagsbordet även är perfekt för skor och väskor, säger brittiska Gwendolyn Carrié som står bakom skomärket med samma namn.Gwendolyn Carrié experimenterade med torsk, ål och lax, innan hon till slut bestämde sig för en fiskart som bara lever i Nilen. Idag har hennes lyxiga skomärke funnits i knappt två år och säljs redan i Tokyo, Paris och New York.–Fiskskinn är oregelbundna och går inte att kopiera vilket stämmer väl överens med dagens behov av att vara unik, säger Gwendolyn Carrié och förklarar att det går att tillverka trendriktiga skor av de flesta fiskarter.
Fisk har i olika kulturer använts som bas för kläder i århundraden, dessutom användes torsk och lax under första och andra världskriget i brist på vanligt läder i både Europa och USA. Fisk- läder är därmed inget nytt påfund och just nu pågår en historisk utställning på Kanadas textilmuseum om kläder som tillverkas av fisk.–Genom att titta på historien upptäcker man intressanta material och tekniker som vi idag har glömt bort, fortsätter Gwendolyn Carrié, som fick sin grundidé vid en rundresa i Skandinavien där den historiska vikingakulturen inspirerade henne att börja experimentera.
Miljömedvetenhet blir allt vikigare för moderiktiga shoppare. Ekologiska klädmärken är på framfart, återvinning står på agendan och jakten på unika material är just nu det mest innovativa som pågår i modebranschen.–Fiskläder är den perfekta råvaran för dagens samhälle och vi på Elle ser en väldigt tydlig trend när det gäller framförallt accessoarer, säger Jenny Feldman som är moderedaktör på amerikanska Elle.–Fiskskinn är en restprodukt och därmed extremt trendriktigt bland miljömedvetna konsumenter, förklarar Natalia Allen som jobbar för trendmagasinet the JC Report.Fiskskinn är fritt från metaller och har längre hållbarhet än de flesta andra läderprodukter. För att få fram råvaran rensas fjällen bort och skinnen bleks, vilket kan ta upp till flera veckor.
Idag är processen att få fram fiskläder mer tidskrävande än andra typer av läder, men det amerikanska märket Col de Mar menar att det vägs upp av att det blir allt viktigare för konsumenter att veta både vad de äter och vad de tar på sig.–Acceptansen för fiskläder har ökat i samma takt som miljömedvetenheten, säger företagets designer Lisa Strauss.Col de Mar har specialiserat sig på accessoarer tillverkade av fisken tilapia. Plånböcker, visitkortshållare och glasögonfodral finns i regnbågens alla färger och riktar sig till en bred publik. Tilapian är en av de vanligaste fisksorterna som serveras på restauranger i USA och Col de Mar jobbar med att få konsumenten att förstå att fiskfångsten idag både hamnar på middagsbordet och i garderoben.–Många har lättare att ta på sig något från en fisk om de vet hur fisken ser ut och om de sett den i verklig- heten, säger Lisa Strauss.Modevärlden och framförallt lyx-företagen genomsyras just nu av jakten på nya material. Krokodil och ödla är idag lätta att kopiera och därför söker stora modehus efter nya varelser från havsriket. Jessie Randall som nyligen nominerades till amerikanska Moderådets stora designpris menar att det är nödvändigt att experimentera med nya material för att kunna vara innovativ på lyxmarknaden.–Vetskapen om att man har ett par skor gjorda av en rocka skapar en lyxigare känsla än om de är gjorda av kalvskinn, säger Jessie Randall som driver skomärket Loeffler Randall.Dessutom klarar de av hårdare väderförhållanden än de flesta andra läderprodukter.–Fiskskor är vattenavstödande och tål promenarer genom vattenpölar, säger Gwendolyn Carrié och tillägger att de både är ett naturligt och lyxigt alternativet till klumpiga gummistövlar.
Sofia Hedström
mode@svd.se
Detta är en utskrift från Svenska Dagbladets nätupplaga, SvD.se
Detta är lyxkonsumtion enl. artickel i SVD
Det hät är mkt intressant! //Anna
Status går inte att köpa enligt ny undersökning
Satsat på bling-bling, lägenhet på hippa adressen och helrör på krogen? Fel, fel, fel. Åtminstone om du vill höja din status. Enligt en ny undersökning är det allmänbildning, att vara en bra förälder och att vara duktig på jobbet som slår högst i stausbarometern.
Fakta
Tio-i-topp bland statusegenskaper (medelbetyg)1 Vara allmänbildad (3,78)2 Vara en engagerad och duktig förälder (3,69)3 Ha en egen ihoparbetat förmögenhet (3,68)4 Vara duktig på sitt arbete (3,66)5 Kunna många språk (3,42)6 Ha möjlighet att vara ledig hela sommaren (3,40)7 Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor (3,32)8 Ha många vänner (3,25)9 Bo i en stor villa/lägenhet (3,24)10 Ha en helt egen stil (3,23)Tio-i-botten bland statusegenskaper (medelbetyg)91 Kunna spela tennis (1,90)92 Ha en fullbokad almanacka (1,87)93 Vara duktig på poker eller liknande spel (1,85)94 Ha ett intensivt uteliv (1,84)95 Vara en duktig amatördiskjockey (1,83)96 Vara singel med intensivt kärleksliv (1,78)97 Ha gått i friskola/privatskola (1,77)98 Ha barnflicka eller städhjälp och betala svart (1,70)99 Äga en äkta pälskappa eller rock (1,64)100 Ha en 15 år yngre fru eller man (1,60)
Den klassiska statushöjaren i form av tydlig lyxkonsumtion är på väg bort och har ersatts med värden som att vara allmänbildad, göra bra i från sig på jobbet och excellera som förälder. Åtminstone om man ska tro en ny undersökning från undersökningsföretaget United Minds.2 100 personer har fått svara på 100 frågor om livsstil, prylar, och personliga egenskaper och resultatet visar att kapitalvaror som bostad, bil och dyra märkeskläder inte bidrar till att höja din status lika mycket som allmänbildning och att jobba hårt och skapa sin egen förmögenhet.- Att jobba hårt, vara en ypperlig förälder och vara allmänbildad slår högst bland svenskar, det är så vi får status och växer i vår omgivning, säger Marie Söderqvist Tralau, omvärldsanalytiker och debattör till SvD.se.
De medverkande har fått sätta betyg enligt den gamla modellen 1-5 på olika påståenden. Att vara allmänbildad får medelbetyget 3,78, tätt följt av att vara en engagerad och duktig förälder som landar på medelbetyget 3,69 och ”ha en egen ihoparbetad förmögenhet” som får 3,68 i medelbetyg.Men är inte det här bara en sådan där undersökning där folk svarar som de tror att de borde istället för som de verkligen tycker?- Det är klart att det kan vara så men samtidigt bekräftar den den så kallade svenskheten, att man inte ska skylta med flashiga attribut utan stå över sådant och jobba hårt. Man ska lyckas hemma, på jobbet, ha pengar på banken och kunna koppla bort jobbet och vara ledig med sin familj.Hur funkar det för dig?- Ja du hör ju själv (barnskrik i bakgrunden). Men man försöker så gott man kan. Men enligt undersökningen är det hopplöst ute att ha fulltecknad almanacka, av 100 påståenden hamnar ett fullspäckat schema på plats 92.
Status går inte att köpa enligt ny undersökning
Satsat på bling-bling, lägenhet på hippa adressen och helrör på krogen? Fel, fel, fel. Åtminstone om du vill höja din status. Enligt en ny undersökning är det allmänbildning, att vara en bra förälder och att vara duktig på jobbet som slår högst i stausbarometern.
Fakta
Tio-i-topp bland statusegenskaper (medelbetyg)1 Vara allmänbildad (3,78)2 Vara en engagerad och duktig förälder (3,69)3 Ha en egen ihoparbetat förmögenhet (3,68)4 Vara duktig på sitt arbete (3,66)5 Kunna många språk (3,42)6 Ha möjlighet att vara ledig hela sommaren (3,40)7 Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor (3,32)8 Ha många vänner (3,25)9 Bo i en stor villa/lägenhet (3,24)10 Ha en helt egen stil (3,23)Tio-i-botten bland statusegenskaper (medelbetyg)91 Kunna spela tennis (1,90)92 Ha en fullbokad almanacka (1,87)93 Vara duktig på poker eller liknande spel (1,85)94 Ha ett intensivt uteliv (1,84)95 Vara en duktig amatördiskjockey (1,83)96 Vara singel med intensivt kärleksliv (1,78)97 Ha gått i friskola/privatskola (1,77)98 Ha barnflicka eller städhjälp och betala svart (1,70)99 Äga en äkta pälskappa eller rock (1,64)100 Ha en 15 år yngre fru eller man (1,60)
Den klassiska statushöjaren i form av tydlig lyxkonsumtion är på väg bort och har ersatts med värden som att vara allmänbildad, göra bra i från sig på jobbet och excellera som förälder. Åtminstone om man ska tro en ny undersökning från undersökningsföretaget United Minds.2 100 personer har fått svara på 100 frågor om livsstil, prylar, och personliga egenskaper och resultatet visar att kapitalvaror som bostad, bil och dyra märkeskläder inte bidrar till att höja din status lika mycket som allmänbildning och att jobba hårt och skapa sin egen förmögenhet.- Att jobba hårt, vara en ypperlig förälder och vara allmänbildad slår högst bland svenskar, det är så vi får status och växer i vår omgivning, säger Marie Söderqvist Tralau, omvärldsanalytiker och debattör till SvD.se.
De medverkande har fått sätta betyg enligt den gamla modellen 1-5 på olika påståenden. Att vara allmänbildad får medelbetyget 3,78, tätt följt av att vara en engagerad och duktig förälder som landar på medelbetyget 3,69 och ”ha en egen ihoparbetad förmögenhet” som får 3,68 i medelbetyg.Men är inte det här bara en sådan där undersökning där folk svarar som de tror att de borde istället för som de verkligen tycker?- Det är klart att det kan vara så men samtidigt bekräftar den den så kallade svenskheten, att man inte ska skylta med flashiga attribut utan stå över sådant och jobba hårt. Man ska lyckas hemma, på jobbet, ha pengar på banken och kunna koppla bort jobbet och vara ledig med sin familj.Hur funkar det för dig?- Ja du hör ju själv (barnskrik i bakgrunden). Men man försöker så gott man kan. Men enligt undersökningen är det hopplöst ute att ha fulltecknad almanacka, av 100 påståenden hamnar ett fullspäckat schema på plats 92.
Öst lyx
Jag känner igen dina tankar Anna.
Min bild är att det är otroligt stor skillnad först och främst. Antingen är man superrik eller urfattig. Pälsar, kromade guldspeglar och lite mer gammal lyx känns mer som den generella bilden. Knappast en ultramodernt inredd lägenhet...
I Ryssland till exempel så känns det ju som otroligt hög status att ha kadaver på sig, mink pälsar och leopard mönstrade byxor, ja man ska ju helst se ut som någon sorts muterad best.
Intressant detta, skulle gärna vilja tillbringa en natt i det billigaste möjliga boende som går att uppringa i Polen och efterföljande natt köra andra spåret och testa på Polens lyxliv.
Min bild är att det är otroligt stor skillnad först och främst. Antingen är man superrik eller urfattig. Pälsar, kromade guldspeglar och lite mer gammal lyx känns mer som den generella bilden. Knappast en ultramodernt inredd lägenhet...
I Ryssland till exempel så känns det ju som otroligt hög status att ha kadaver på sig, mink pälsar och leopard mönstrade byxor, ja man ska ju helst se ut som någon sorts muterad best.
Intressant detta, skulle gärna vilja tillbringa en natt i det billigaste möjliga boende som går att uppringa i Polen och efterföljande natt köra andra spåret och testa på Polens lyxliv.
tisdag 12 juni 2007
Hur ser turismen ut till öst?
Fulla britter invaderar Östeuropa2007-04-10: di.seNär länder som Estland, Slovakien och Litauen gick med i EU 2004 var förhoppningarna en ökad ström av förmögna turister från väst redo att utforska ländernas historia. Istället kom ett gäng fulla britter, skriver Wall Street Journal.
Britterna spenderar cirka 7 miljarder kronor om året på svensexor och möhippor, enligt uppskattningar från investmentbanken Morgan Stanley. Och många internetresebyråer har nu börjat specialisera sig på paketresor till Östeuropa för svensexor och möhippor. En av dem uppger att britterna spenderar upp till 11.000 kronor per person och helg inklusive resa och hotell.Men myndigheter i Östeuropa oroas nu över den brittiska turismens baksidor. Berusade och bråkande britter har länge varit ett problem på fotbollsmatcher och billiga turistorter."Vi vill inte attrahera en huligankultur", säger en taleskvinna för polska turistbyrån till Wall Street Journal.
I Estlands huvudstad Tallinn uppges ofta blivande brittiska brudgummar synas på stadens gator iklädda kvinnokläder eller andra kostymer. Wall Street Journal berättar bland annat om två brudgummar som synts brottandes i Tallins historiska kvarter iförda underkläder och kostymer inspirerade av ninjasköldpaddorna Turtles."Om vi dricker brukar vi inte vara så högljudda", säger Tallins vice borgmästare Jaanus Mutli till Wall Street Journal och önskar att turisterna kunde stanna längre samt spendera pengar på andra aktiviteter än festande.Delar av Tallins näringsliv uppges uppskatta den extra inkomst som den brittiska turismen medför, men andra är inte lika glada över den nya trenden och har förbjudit besökande möhippor och svensexor, då det kan skrämma iväg andra turister.
Brittiska ambassader runt om i Europa uppger till Wall Street Journal att de är trötta på att bli väckta mitt i natten av fulla brittiska sällskap som hamnat i problem och det brittiska utrikesdepartementet har därför startat en kampanj för att stävja problemen.I Budapest planerar bland annat brittiska myndigheter att förse barerna med glasunderlägg som uppmuntrar till att skriva ner sin hotelladress i fall man skulle råka dricka för mycket och i Tallinn har engelska polismän undervisat den lokala polisen i brittisk dryckeskultur.
Britterna spenderar cirka 7 miljarder kronor om året på svensexor och möhippor, enligt uppskattningar från investmentbanken Morgan Stanley. Och många internetresebyråer har nu börjat specialisera sig på paketresor till Östeuropa för svensexor och möhippor. En av dem uppger att britterna spenderar upp till 11.000 kronor per person och helg inklusive resa och hotell.Men myndigheter i Östeuropa oroas nu över den brittiska turismens baksidor. Berusade och bråkande britter har länge varit ett problem på fotbollsmatcher och billiga turistorter."Vi vill inte attrahera en huligankultur", säger en taleskvinna för polska turistbyrån till Wall Street Journal.
I Estlands huvudstad Tallinn uppges ofta blivande brittiska brudgummar synas på stadens gator iklädda kvinnokläder eller andra kostymer. Wall Street Journal berättar bland annat om två brudgummar som synts brottandes i Tallins historiska kvarter iförda underkläder och kostymer inspirerade av ninjasköldpaddorna Turtles."Om vi dricker brukar vi inte vara så högljudda", säger Tallins vice borgmästare Jaanus Mutli till Wall Street Journal och önskar att turisterna kunde stanna längre samt spendera pengar på andra aktiviteter än festande.Delar av Tallins näringsliv uppges uppskatta den extra inkomst som den brittiska turismen medför, men andra är inte lika glada över den nya trenden och har förbjudit besökande möhippor och svensexor, då det kan skrämma iväg andra turister.
Brittiska ambassader runt om i Europa uppger till Wall Street Journal att de är trötta på att bli väckta mitt i natten av fulla brittiska sällskap som hamnat i problem och det brittiska utrikesdepartementet har därför startat en kampanj för att stävja problemen.I Budapest planerar bland annat brittiska myndigheter att förse barerna med glasunderlägg som uppmuntrar till att skriva ner sin hotelladress i fall man skulle råka dricka för mycket och i Tallinn har engelska polismän undervisat den lokala polisen i brittisk dryckeskultur.
måndag 11 juni 2007
Mystesism och superlyx
Hej!
Efter att ha läst Lotties inlägg angående lyx så började gamla filmscener satta i Östländer poppa upp i huvudet. Ultralyxiga settings där glamorösa människor skrider runt i pälsar och är jetsets, skumma skurkar eller prostituerade. Ex i senaste bond så beger han sig till Montenegro till ett casino där det ska spelas om miljarder. Ser lyx ut så på riktigt i öst? Eller är det nidbilden? Varför är den sån? Vad är det nya lyxiga i östländerna? Vad är superlyx? Är det fortfarande päls?
Nästa tanke handlar om det mystiska skimmret som ligger över öst. Tillbaks i tiden till Dracula. Hokus pokus och gamla sägner får jag för mig ska vara levande fortfarande. Känner ni igen er i mina tankar?
Ha det gott!
//Anna
Efter att ha läst Lotties inlägg angående lyx så började gamla filmscener satta i Östländer poppa upp i huvudet. Ultralyxiga settings där glamorösa människor skrider runt i pälsar och är jetsets, skumma skurkar eller prostituerade. Ex i senaste bond så beger han sig till Montenegro till ett casino där det ska spelas om miljarder. Ser lyx ut så på riktigt i öst? Eller är det nidbilden? Varför är den sån? Vad är det nya lyxiga i östländerna? Vad är superlyx? Är det fortfarande päls?
Nästa tanke handlar om det mystiska skimmret som ligger över öst. Tillbaks i tiden till Dracula. Hokus pokus och gamla sägner får jag för mig ska vara levande fortfarande. Känner ni igen er i mina tankar?
Ha det gott!
//Anna
söndag 10 juni 2007
Hej vänner!
Intressant artikel i Svenska Dagbladet Näringsliv "Lyx har blivit vardagsmat" hur konsumentbeteendet har förändrats lördag 9 juni 2007.
www.svd.se
För övrigt har jag hittat en intressant artikel i samma tidning i dag, 10 juni, som handlar om några speciella hotell i Köpenhamn. "Sov dig i form på stilhotell", SvD Kulturdelen.
www.svd.se/resor
www.hotelfox.dk
www.thesquare.dk
Jag har (ofrivilligt) några timmar i Köpenhamn mellan två flyg nu på lördag och tänkte besöka detta annorlunda designade hotell. Birthe?
För övrigt har väl ingen missat att vi har företagsbesök hos H&M den 21 juni? 14.00 - 15.30
På fredag försöker jag vara med via mobilen men jag är tvungen att åka till England på en privat resa, tillbaks igen lördag via CPH.
/Lottie
Intressant artikel i Svenska Dagbladet Näringsliv "Lyx har blivit vardagsmat" hur konsumentbeteendet har förändrats lördag 9 juni 2007.
www.svd.se
För övrigt har jag hittat en intressant artikel i samma tidning i dag, 10 juni, som handlar om några speciella hotell i Köpenhamn. "Sov dig i form på stilhotell", SvD Kulturdelen.
www.svd.se/resor
www.hotelfox.dk
www.thesquare.dk
Jag har (ofrivilligt) några timmar i Köpenhamn mellan två flyg nu på lördag och tänkte besöka detta annorlunda designade hotell. Birthe?
För övrigt har väl ingen missat att vi har företagsbesök hos H&M den 21 juni? 14.00 - 15.30
På fredag försöker jag vara med via mobilen men jag är tvungen att åka till England på en privat resa, tillbaks igen lördag via CPH.
/Lottie
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
