Det Nordiska miraklet i Berlin

samband med att Hamburger Bahnhof hösten 2003 arrangerar en utställning med skandinaviska konstnärer vilken kommenterar det så kallade nordiska miraklet - den handlar om den stora mängd intressanta unga konstnärer från den nordiska regionen - kommer några av de inflyttade skandinaviska konstnärerna att arrangera en egen utställning. Att utställningen, som kommer att heta Standortfaktor, drivs av konstnärerna själva visar på ett djupt engagemang och en kreativitet som inte är så vanligt förekommande. Projektet stöds av den nordiska ambassaden, och kanske i synnerhet den svenska kulturattachén Johan Bengt Påhlsson, som verkligen gör sitt bästa för att konsten och konstnärer från Sverige skall frodas i Berlin. Andra projekt stöds också från ambassadhåll. I normala fall kan ambassadstödd konstverksamhet dras med en varningsflagg - ge en föraning om något sämre kvalitet - men så inte i Berlin. Utställningsplatsen Sparwasser hq är exempelvis ett galleri som utmärkt sig genom att visa många nordiska konstnärer varvat med konst från den internationella arenan. De nordiska utställningarna på Sparwasser hq brukar som regel också understödjas av ambassaderna. Berlin är till ytan en mycket stor stad, och detta återspeglas även i ett slags mental storhet. Här kan man finna många olika strömningar samtidigt, vilket är ovanligt. Det handlar inte om någon slapp laissez faire-attityd, utan om en större tolerans och en förståelse för att man som kreativ måste få utrymme att testa idéer utan att fastna i andras fördomar. Förmodligen är det just på grund av detta som Berlin utgör det mest intressanta centrumet för samtida konstnärer, gallerister och konstskribenter i Europa i dag.